Svensk rättvisa grotesk

Så gott som varje dag ett nytt mord. En människa är berövad sitt enda liv. Men mördaren får oftast ett lindrigt straff, som inte står i rimlig proportion till brottet. Den svenska ”rättvisan” talar om ”normala” mord, som måste ge ett lindrigare straff än de allra värsta morden. De värsta morden tycks bara finnas i domarnas fantasi.

Nästan aldrig anses ett mord som tillräckligt ”grymt”. Att offret har dött, tycks sakna betydelse. Offrets liv tycks sakna värde. Nu fokuserar ”rättvisan” på att ge mödraren en chans till ett bra fortsatt liv. Offret och mordet skall glömmas. Den döda är död, kan inte väckas.

Men det borde handla om rättvisa! Den som har mördat har faktiskt mördat.

Man letar efter ”förmildrande omständigheter”. En sådan är om offret dött snabbt. Om döden kom fort får mördaren lindrigare straff. Offret anses då inte ha hunnit fatta att dess liv nu skulle ta slut. Mordet anses då ”lindrigt”.

Att en man mördat sin sambo, ska inte få förstöra resten av hans liv. Så resonerar den svenska ”rättvisan”. Kvinnan ska glömmas, mannen ska räddas, skyddas och stödjas. Kvinnan är ju död, låt oss glömma henne, resonerar domarna uppenbarligen.

Svensk rättvisa är en grym parodi på rättvisa. Den är grym mot offren och de efterlevande, som inte får rättvisa och upprättelse. Rättvisan är helt enkelt avskaffad.

När en mördare som knivhuggit sin sovande sambo, och sedan strypt henne, för att vara helt säker på att hon inte skulle vakna mer, bara får tio år i fängelse och komma ut efter ca sex-sju år, då finns ingen rättvisa.

Rättvisa, verklig rättvisa, skall ge offren och de efterlevande upprättelse!

Stackars svenska folk!

Annonser
%d bloggare gillar detta: