Det svenska helvetet för barnen

Ettåriga barnet måste in på dagis. Mer än heltid. Tio timmar. Sen bli hämtad av trötta föräldrar och sova och samma nästa dag och nästa. Sen skola, fritids, tio timmar, se föräldrarna en kort stund, sen sova och samma nästa dag.

Nu hörde jag idag att fritids tar slut för barnen när de är tio år. Förut var det tolv år. Nu tio år. Man måste spara pengar. Över tjugo barn per vuxen.

Nu ska tioåringarna klara sig ensamma både före och efter skolan för ingen, ingen enda vuxen har tid för dem. Alla har något som är mycket, mycket viktigare att göra, än att vara med dem. Detta är budskapet till våra barn: Vi vuxna struntar i er! Vi älskar att jobba hela dagarna. Vi älskar jobbet mer än barnen. Särskilt mammorna älskar att jobba borta från barnen. Gärna på dagis eller fritids, med andras barn. Bara kvinnorna slipper sina egna ungar så blir de så lyckliga. Men att barnen är övergivna, ledsna och vilsna, det bryr sig ingen vuxen i Sverige om.

Sverige har helt enkelt blivit ett helvete för barnen. Men alla kvinnor vill inte överge sina barn. Feministerna har tvingat dem. De påstår att alla kvinnor vill jobba hellre än att ta hand om barnen. Det är lögn.

Jag känner två småbarnsmammor. Den ena kan, och vill, vara hemma och ta hand om sina tre barn, mellan sju och elva år. Hon lever ensam med barnen. Hon är förtidspensionär, därför kan hon ta hand om barnen. Annars skulle det inte gå. Det är garanterat ett heltidsarbete att klara tre ungar. Men inte ett öre anses hennes arbete värt. Om hon jobbade som städerska skulle en massa andra personer avlönas för att ”vakta, vårda och fostra” hennes barn från ett års ålder till tio år. Vid fyllda tio överger alla vuxna barnen, till och med fritids överger dem. Utan hemmamamma skulle de komma hem till ett tomt hem.

Den andra väntar sitt tredje barn i sjätte månaden, arbetar med tunga lyft, fick yrsel, fick bli sjukskriven, en månad framåt till två månader före beräknad förlossning. Då får hon ta av sina mammamånader, som hon då förlorar tillsammans med sitt barn, när det väl är fött. Då ringer försäkringskassan, det fattas två dagar. Hon behöver något specialintyg….

När yngsta barnet är ett år; dagis, mellanbarnet, första klass och fritids, äldsta barnet skola, sen ensam. Föräldrarna måste båda två jobba borta. Ingen av dem har en aning om hur deras barn lever sina vardagsliv. Ingen av dem lever med barnen. Ingen av dem känner barnen.

Detta är ett helvete!

Förr, innan feminismen, när skatten var rättvis, kunde familjen leva på en lön. Mammorna, som ville, kunde vara hemma i lugn och ro. Då var Sverige en idyll. Man hade tid för trygghet och gemenskap. Nu vet ingen vad de orden betyder.

Nu – ett helvete!
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

Hemma-Mammor – Våra Hjältinnor

Låt alla kvinnor få vara hemma! Det skriver en insändare i Nerikes Allehanda, 08-08-28.

  • Sverige lever kvar i det förgångna. Närmare bestämt vid en tid då socialdemokraten Alva Myrdahl bestämde hur folkhemmet skulle se ut. Fostrarinnorna i storbarnkammare skulle uppfostra nya medborgare i stället för som tidigare föräldrarna. Folkhemmet blev vår familj, vår mamma och pappa. På 1980-­talet var hemmamamman nästan utrotad, tack vara Alva. I stora delar av världen är det naturligt att småbarnsmammor jobbar mindre eller inte alls.
  • I USA vill man inte ha en ny människa, den gamla duger bra. Därför lever låga skatter och skatteavdrag för barnfamiljer kvar sen gamla tider. Allt för att barnfamiljer ska kunna leva på en lön. Många karriärkvinnor och småbarnsmammor säger upp sina kvalificerade jobb för att bli hemmamammor. I ett land där moderlighet och moderskap är en stor del av livsstilen kan kvinnor lämna arbetslivet för att bli heltidsmammor utan att förlora prestige eller meritvärde.
  • USA har de senaste åren haft en hög tillväxt, som skapar en mängd nya jobb, särskilt inom servicesektorn där kvinnor ofta jobbar. Arbetslösheten är låg. Kanske just för att mammor får vara mammor så länge de vill. Att försörjas av en man ses inte som ett nederlag utan som ett tecken på kvinnans attraktion och värde.
  • Moderskärlek kan beskrivas som den enda sanna kärleken, eftersom den inte fordrar någon kärlek tillbaka. Den är villkorslös. Ingen fröken på något dagis kan känna såsom en mamma gör för sitt barn. De har inte tid att känna så heller med allt större barngrupper och allt yngre barn.
  • Hemmamammor passar inte in i det moderna folkhemmet. De gör inget riktigt jobb med riktig lön, de betalar ingen skatt. Hemmet och familjen behövs inte längre utan det är folkhemmet som gäller. Med botemedlet när barn och ungdomar mår dåligt eller får allvarliga problem är just hemmet med en mamma och en pappa. Gärna ett hem med en förälder hemma på heltid.
  • Det bevisar alla annonser och efterlysningar som socialförvaltningen har av familjehem där en vuxen måste vara hemma på heltid. Då när barnet/ungdomen redan är förstörd eller skadat efter all ha uppfostrats av folkhemmet då duger familjen med hemmamamman i spetsen bra. Trots allt finns såna hem och familjer fortfarande, mycket tack vare mammorna.
  • De senaste tio åren har larmrapporterna om kvinnors ohälsa duggat tätt. Fördubblingen av sjukfrånvaron i Sverige beror till stor del på att världens mest jämställda, friskaste och mest långlivade kvinnor är sjukskrivna. De sjukskrivna kvinnorna visar diffusa symptom på diffusa sjukdomar som utbrändhet, utmattning och ångest.
  • Antalet förtidspensionerade har ökat och närmar sig tio procent av befolkningen i åldrarna 20 – 64 år. Cirka två tredjedelar av alla förtidspensionärer är kvinnor. Vid 2000 talets början har Sverige återigen en massa hemmamammor, statliga hemmamammor. Det är helt okej eftersom den nya tidens hemmamamma försörjs av staten och inte av sina män.
    ”Hemmamamman”
    Örebro

Insändaren fick 47 svar. Ett axplock:

Speb skriver:

Kunde knappast sägas bättre. I stället för att nedvärdera hemmamammans roll borde man uppskatta den och göra den till en merit. Jag vet att i USA har en del med ”mammajobbet” i sin cv. Premiera dessa som väljer ”mammarollen” i stället för att straffa dem, som systemet i dag gör. Att vara mamma är ingen kvinnofälla, medan att tvinga ut kvinnor i arbetslivet och tvinga dem att lämna bort sina barn – det är den egentliga kvinnofällan.

kaahb skriver:

Jag tror vi är många (särskilt mammor) som håller med. Att få vara mamma med allt vad det innebär är något fantastiskt, en del av livets djupaste mening. Att vara hemma med barnen ser jag som det viktigaste (och för all del mest intensiva) jobbet jag kommer att ha i livet. Här får jag vara med och ge barnen en lugn, trygg och stressfri tillvaro där de blir sedda och lyssnade på – av sin egen mamma.
Man måste inte leva i alla ”rum” i livet samtidigt. Karriärfeminister och proffstyckare får det att låta som att jag blir ”fastlåst” vid spisen för hela livet, av min hemske man, för pengarnas skull (ett vårdnadsbidrag på futtiga 3000 kronor). I själva verket är det jag som har valt att bejaka just att jag är kvinna och mamma, och tillåta mig att ge mig till det ”uppdraget” under de korta år då barnen är små. För mig är det det verkliga självförverkligandet!

Speb igen:

…jämställdhet betyder inte att alla ska göra samma saker utan att alla gör det som de är bäst på. Det är en stor missuppfattning att kvinnan inte är jämlik mannen om hon inte gör samma sorts jobb som mannen. Är då mannens jobb norm?
Det är just valmöjligheten som är frågan. Enligt femenismen och socialdemokraterna med flera finns det bara ett val att välja på, dagis för barnen och arbete för kvinnorna. Den som är kvinna och vill välja att vara hemma med sina barn ses som någon från förra årtusendet. Då är man inget värd. Man drar inte sitt strå till stacken eller betalar skatt. Men även oavlönat arbete är ett arbete, även om det inte uppskattas efter förtjänst. Ingen ser det egentliga värdet av detta, att det ger trygga barn som har större chans att klara sig från droger, kriminalitet, depression med mera. Där kommer även familjehem in i bilden.
Så jag håller med skribenten till 100 procent.

En farmor skriver:

Mamma hemma! Ja, tänk om det blev verklighet i vårt land. Vilken vinst det skulle bli för våra barn! Tänk att få ha en mamma som är betrodd att klara av sin roll som mamma. Jag läste en insändare för ett tag sedan i NA. Där skrev han att barn som får ha lite lugn och ro blir kreativa. Man skulle som vuxen inte vilja ha en dag som barnen har Först fritis sen skolan sen fritis sen hem. Det är inte undra på att så många barn är stressade redan som små. Det är synd att familjen ligger lägst på vår skala allt som har med hem och barn räknas väldigt lågt.
Jag undrar vad som är livskvalitet i dag.

4barnshemmamamma östansjö skriver:

Vad rätt du har! Tänk om mammor kunde få arbeta hemma för det är ju ett dygnetruntarbete när barnen är små med gott samvete. Naturligtvis med skattelättnad och vårdbidrag. När det arbetet äntligen uppskattas och respekteras då kan vi snacka om jämlikhet. Nu ska kvinnor jobba dubbelt/tredubbelt. Det är ju det som är kvinnofällan. Inte undra på att det blir skillsmässor och stökiga barn och mammor som mår dåligt. Inför valmöjlighet. Upp till kamp tjejer!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

%d bloggare gillar detta: