Familjekrossarna

Sossarna vill ha dagis dygnet runt. Läs Newsmill. Deras mål verkar vara att helt utplåna tiden som barn och föräldrar får tillsammans. Ett enda ynkligt år med spädbarnet får de med tvång dela lika, sen ska de tvingas bort, bort från de värdelösa, karriärfördärvande, barnen.

De borgerliga sviker familjerna och sina gamla familjestärkande ideal. De fjäskar för de familjekrossande vänsterfeministerna. Det finns bara ett parti som tar ställning för barnens rätt till sina föräldrar. Och det är Sverigedemokraterna.

Det finns även en modig ung man, som vågar gå emot strömmen; Charlie Weimers, ordförande i Kdu, kämpar för rättvisa i familjepolitiken. Men får han med sig sitt parti? Läs mer i Världen idag! De har en artikelserie om hur hemmafamiljerna diskrimineras. Bra!

Familjen är samhällets grund. Krossar vi den krossar vi Sverige. Vi ser redan de skrämmande följderna, ungdomar utan normer, ingen moral, förfall överallt. Vill vi rädda Sverige finns det bara två partier att rösta på Sd och Kd. Är man dessutom kritisk till massinvandringen och fjäsket för islam, finns det bara ett alternativ.

Feminismens falska jämställdhet tar heder och ära av moderskapet och moderskärleken och propagerar att dessa  unikt kvinnliga värden inte finns. Är vi så förblindade av feminismens falska, mansdyrkande jämställdhet, att vi inte begriper att moderskapet och moderskärleken är det finaste och dyrbaraste i alla mänskliga samhällen?

Moderskapet och moderskärleken är hjärtat och blodomloppet i samhällskroppen. Det är inte det manliga vi behöver mer av, det är det kvinnliga.

Sverige måste, för att inte gå under, hylla mödrarnas arbete med familjen och barnen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Barnen – stordrift – som kycklingar

Barnen har idag så låg status, att man, i jämställdhetens namn, måste låtsas att kvinnor aldrig blir gravida, aldrig ammar, aldrig vårdar friska eller sjuka barn. Åtminstone inte en dag mer än männen.

Alltså har sossarna rationaliserat bort föräldrarna från barnomsorgen, så att den kan liknas med uppfödning av kycklingar, kalvar och grisar. Så få personal per barn och djur som möjligt. Så många barn och djur i grupperna som möjligt.

Jämställdheten låtsas att människor, utan att ta skada, kan födas upp utan familjer, i stora kollektiv, som i djurfabriker.

Jämställdheten grundar sig på en lögn; att könen föds lika och fostras till olika kön. På dagis måste personalen fostra barnen enligt de nya direktiven. De traditionella könsrollerna skall bekämpas. Med rätt fostran skall barnen växa upp till könsneutrala vuxna. Därför skall pojkar styras till flicklekar och flickor styras till pojklekar.

Jämställdheten grundar sig också på villfarelsen att människan inte behöver trygga, starka familjer. Därför har feminismen tillsammans med sossar och vänster, krossat familjerna och barnens rätt till sina föräldrar.

Föräldrar stryrs, genom straffbeskattning på familjeförsörjaren, till att heltidsarbeta båda två. Lika skatt för alla, oavsett hur många som ska leva på lönen är ett straff för de som vill leva traditonellt. Ingen vuxen har idag tid för barnen. De är helt övergivna av vuxenvärlden.

Att tvinga kvinnor bort från barnen, är inte att göra dem jämställda. Det är att ställa dem under förmyndare och behandla dem som idioter, som inte begriper sitt eget bästa.

Idag ses arbetet med egna barn, som en föråldrad livsstil, en privat hobby, jämförbar med rädsla för att arbeta och göra nytta i samhället. Att vårda samhällets framtid är i makthavarnas ögon inte mer värt än att ligga på soffan och äta praliner.

Istället för att tvinga bort kvinnorna från det ”värdelösa” arbetet med barn, hem och familj, måste givetvis detta arbete uppvärderas. Det måste jämställas med arbetet med andras barn, andras hem och andras familjer.

Jämställ hemmabarn med förskolebarn och hemmaföräldrar med bortaföräldrar!

Finns det något parti i Sverige, som vågar kräva detta?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Det svenska helvetet för barnen

Ettåriga barnet måste in på dagis. Mer än heltid. Tio timmar. Sen bli hämtad av trötta föräldrar och sova och samma nästa dag och nästa. Sen skola, fritids, tio timmar, se föräldrarna en kort stund, sen sova och samma nästa dag.

Nu hörde jag idag att fritids tar slut för barnen när de är tio år. Förut var det tolv år. Nu tio år. Man måste spara pengar. Över tjugo barn per vuxen.

Nu ska tioåringarna klara sig ensamma både före och efter skolan för ingen, ingen enda vuxen har tid för dem. Alla har något som är mycket, mycket viktigare att göra, än att vara med dem. Detta är budskapet till våra barn: Vi vuxna struntar i er! Vi älskar att jobba hela dagarna. Vi älskar jobbet mer än barnen. Särskilt mammorna älskar att jobba borta från barnen. Gärna på dagis eller fritids, med andras barn. Bara kvinnorna slipper sina egna ungar så blir de så lyckliga. Men att barnen är övergivna, ledsna och vilsna, det bryr sig ingen vuxen i Sverige om.

Sverige har helt enkelt blivit ett helvete för barnen. Men alla kvinnor vill inte överge sina barn. Feministerna har tvingat dem. De påstår att alla kvinnor vill jobba hellre än att ta hand om barnen. Det är lögn.

Jag känner två småbarnsmammor. Den ena kan, och vill, vara hemma och ta hand om sina tre barn, mellan sju och elva år. Hon lever ensam med barnen. Hon är förtidspensionär, därför kan hon ta hand om barnen. Annars skulle det inte gå. Det är garanterat ett heltidsarbete att klara tre ungar. Men inte ett öre anses hennes arbete värt. Om hon jobbade som städerska skulle en massa andra personer avlönas för att ”vakta, vårda och fostra” hennes barn från ett års ålder till tio år. Vid fyllda tio överger alla vuxna barnen, till och med fritids överger dem. Utan hemmamamma skulle de komma hem till ett tomt hem.

Den andra väntar sitt tredje barn i sjätte månaden, arbetar med tunga lyft, fick yrsel, fick bli sjukskriven, en månad framåt till två månader före beräknad förlossning. Då får hon ta av sina mammamånader, som hon då förlorar tillsammans med sitt barn, när det väl är fött. Då ringer försäkringskassan, det fattas två dagar. Hon behöver något specialintyg….

När yngsta barnet är ett år; dagis, mellanbarnet, första klass och fritids, äldsta barnet skola, sen ensam. Föräldrarna måste båda två jobba borta. Ingen av dem har en aning om hur deras barn lever sina vardagsliv. Ingen av dem lever med barnen. Ingen av dem känner barnen.

Detta är ett helvete!

Förr, innan feminismen, när skatten var rättvis, kunde familjen leva på en lön. Mammorna, som ville, kunde vara hemma i lugn och ro. Då var Sverige en idyll. Man hade tid för trygghet och gemenskap. Nu vet ingen vad de orden betyder.

Nu – ett helvete!
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Martin Tunströms kommentar

Monica,

”Så ärligt ni skriver! Varför inte ge barnomsorg hela dygnet? Många föräldrar är trötta och otåliga när kvällen kommer.”

Därför att barn också behöver kärlek från sina föräldrar. Ingen här har talat om att föräldrar inte är bäst på att ge kärlek, men att det heller inget är fel att under delar av dygnet några dagar i veckan befinna sig på dagis. Men självklart, ses man som en olämplig som förälder därför att man inte vill ha med sina barn att göra då skall sociala myndigheter gripa in.

”De känner nästan barnen som ett hinder och det kan aldrig vara bra för barnen. Barnen ska inte behöva känna sig som hinder för föräldrarnas vilo- och fritid?”

De tillhör en absolut minoritet av de svenska föräldrarna och många föräldrar föredrar att umgås med sina barn efter arbetet och trots att man är mycket trött efter arbetet.

”Barnomsorgen bör väl vara varje dag, dygnet runt, oavsett föräldrarnas arbetstid? Den är ju till för barnens skull.”

Datorn är till för människan, skall människan alltid vara vid datorn? Nej säger nog de flesta, även vi som sitter allt för länge vid datorn.

”En sån som ni tycker överklassmänniska med fem tusen i pension.”

Jaså, vad har du för bevis för att vi tycker det?

”Hon kan inte se det positiva i att splittra kärnfamiljerna[…]”

Inte alls, man förenklar för barnfamiljerna.

Barnomsorg hela dygnet!

Kommentar till s-info Björn Andersson

Så ärligt ni skriver! Varför inte ge barnomsorg hela dygnet? Många föräldrar är trötta och otåliga när kvällen kommer. De känner nästan barnen som ett hinder och det kan aldrig vara bra för barnen. Barnen ska inte behöva känna sig som hinder för föräldrarnas vilo- och fritid? Barnomsorgen bör  väl vara varje dag, dygnet runt, oavsett föräldrarnas arbetstid? Den är ju till för barnens skull. Titta på de israeliska kibbutzerna med sina barnhus! Där kunde föräldrarna hälsa på sina barn på helgerna, frivilligt, utan tvång. Utbildade pedagoger är nog bäst även kvällar och nätter.
Vill ni se hur era meningsmotståndare tänker så kolla bloggen ”Mamma kom hem” skriven av en som föddes som fattig arbetarunge på 40-talet och växte upp i Erlanders Sverige. Hon var först sosse. Sen blev hon kristdemokrat. En sån som ni tycker överklassmänniska med fem tusen i pension. Hon kan inte se det positiva i att splittra kärnfamiljerna och därmed ge dem friheten som fria ensamma individer. Vi har lite olika uppfattningar. Jag tror dock på en öppen och respektfull debatt. Alla ska med!

%d bloggare gillar detta: