Framtid För Sverige

Björn von Sydow Försvarsminister synpunkter på DN och demokratin i Sverige och grundlagen samt yttrandefriheten(toni-schonfelder)
Det valsystem vi har idag kom till 1967. Utgångspunkterna för
socialdemokraterna var att den nya enkammarriksdagen skulle bestå av
350 ledamöter som alla skulle väljas samtidigt och på samma dag som
landstings- och fullmäktigeledamöterna i de kommunala församlingarna.
Efter överläggningar mellan de olika partierna, utredningar och
diskussioner konfirmerades det nya valsystemet den 15 och 17 mars
1967.
Jag ska inte här beskriva alla tekniska detaljerna i det valsystem som
då beslutades om och som vi fortfarande har. Men jag ska nämna syftena
med det nya valsystemet, som jag menar är viktiga.
att varje röst bör ha lika värde vare sig den ges åt det ena eller
andra partiet att fyraprocentspärren är viktig för att motverka
småpartier och därmed en allt för stor uppsplittring i små partier att
partier som inte klarat spärren inte har något att vinna på att slå sig
samman med andra partier eller att dela upp sig i flera partier.
I de diskussioner som föregick beslutet fanns några utgångspunkter som
alla menade skulle tillgodoses bland dessa var att
riksproportionaliteten inte ska kunna rubbas genom konstlade
partibildningar eller andra valtaktiska manövrer.
Alla valsystem har sina brister, men vårt valsystem har ändock fungerat
bra och alla politiska partier har genom åren varit nöjda. Det är
därför man förvånat höjer på ögonbrynen när Dagens Nyheters
chefredaktör och tillika chef för hela tidningen föreslår just en sådan
valallians inför årets val. Jag finner förslaget om en borgerlig
valallians, som han kallar för Framtid för Sverige, för
grundlagsvidrig. Vårt valsystem är uppbyggt kring bland annat
fyraprocentspärren och att omöjliggöra just valtaktiska manövrar i
sista minuten. Med Bergström förslag skulle man kringgå detta. Och
också upphäva spärren om det skulle visa sig att något borgerligt parti
får mindre än fyra procent i valet.
Nu verkar det som de fyra borgerliga partierna inte har efterfrågat
Bergströms hjälp och avvisar förslaget. Och det skulle kanske vara
klädsamt om partierna själva får lägga upp sina strategier inför valet.
Bergström och hans tidning har enligt min mening en annan viktig roll
att fylla genom att vara granskande och ifrågasättande. Själva skriver
Dagens Nyheter att tidningens mål och vision är just att vara
oberoende, stå fri från partier, organisationer och ekonomiska
maktsfärer. Vidare säger man att tidningen ska fungera som Sveriges
viktigaste sociala och demokratiska torg.
Ett spännande valår kommer att skärskådas i DN, skriver Hans Bergström
själv på tidningens hemsida. Som läsare blir man tvivlande över dessa
utfästelser när man läser Bergströms ledare den 7 och 8 januari. Och
undrar stillsamt om det är en partipolitisk valbroschyr man har i
handen.Björn von Sydow
Försvarsminister

var gaJsHost = ((”https:” == document.location.protocol) ? ”https://ssl.” : ”http://www.”);
document.write(unescape(”%3Cscript src='” + gaJsHost + ”google-analytics.com/ga.js’ type=’text/javascript’%3E%3C/script%3E”));

var pageTracker = _gat._getTracker(”UA-4227217-4”);
pageTracker._initData();
pageTracker._trackPageview();

Invandring 26 november 2003 www.framtidforsverige.nu


Frågan om invandring kan egentligen inte diskuteras utan att man samtidigt tar ställning i en del andra frågor, t.ex. hur bidragssystemen ska vara utformade, hur stort skattetrycket ska vara, hur mycket invandringen ska få kosta ställt i relation till annan offentligt finansierad konsumtion samt hur arbetsmarknaden ska fungera. Att ta ställning för eller emot minskad eller ökad invandring utan att samtidigt redovisa sin uppfattning också i de andra ovan nämnda frågorna är inte meningsfullt.
Egenförsörjning är frivillig för invandrare
Den invandring som har skett till Sverige under de två senaste decennierna är den största förändringen som Sverige och dess folk någonsin gått igenom. Aldrig tidigare har så många människor från så främmande kulturer flyttat till Sverige på så kort tid. Den arbetskraftsinvandring vi hade under 1950, 60 och 70-talen kan inte jämföras med den invandring som sker nu. Dels var antalet invandrare i förhållande till svenskarna inte på långa vägar lika stort som nu, dels skedde invandringen på helt andra ekonomiska premisser. Arbetskraftsinvandringen var en vinst både för Sverige och invandrarna. De flesta som invandrade under denna period anpassade sig tämligen snabbt och är idag väl integrerade i det svenska samhället. Dessutom hade de som invandrade då krav på sig att försörja sig själva. Arbete och självförsörjning var en förutsättning för att få uppehållstillstånd i Sverige, liksom det fortfarande är i många andra länder. Sedan 1975 är dock kravet på egenförsörjning avskaffat i svensk lagstiftning. Sedan dess är det alltså i princip frivilligt för den som invandrar till Sverige att stå för sin egen försörjning eller att låta sig försörjas av skattebetalarna. Följdaktligen har arbetskraftsinvandringen minskat sedan dess medan invandringen av asylsökande har ökat. 1984 började asylinvandringen öka riktigt ordentligt och anta de proportioner som den har idag.
Endast 3% av invandrarna är flyktingar
Invandringen idag sker från andra länder, där man har ett politiskt, religiöst och kulturellt klimat som är väldigt olikt det i Sverige. Samtidigt har regelverken kring invandringen förändrats sedan arbetskraftsinvandringens dagar. Idag är de flesta invandrare asylsökande från tredje världen, eller anhöriga till redan invandrade. Arbetslöshet och kriminalitet är betydligt högre bland dessa asylinvandrare än bland svenskar. Våra generösa bidragsregler och alltför släpphänta asylhantering gör att fel människor idag söker sig till Sverige. Endast tre procent av de som får uppehållstillstånd är flyktingar enligt Geneve-konventionens definition. Resten söker sig hit främst av ekonomiska skäl. Hade det handlat om rimligt högutbildade människor från OECD-länderna som i stor utsträckning försörjer sig själva så hade situationen varit en helt annan, både vad gäller kostnader och kriminalitet.
Sveriges invandringspolitik är extremt generös
Sverige, vars befolkning utgör c:a 2% av Europas, står för nästan 30% av de uppehållstillstånd som av humanitära skäl beviljas i Europa (UNHCR 2000).
Åren 1990-94 gav Sverige permanent uppehållstillstånd (PUT) åt 111000 asylsökande. Finland gav PUT åt knappt 5000 och resten av Norden sammanlagt nästan 25000. Sverige gav flest uppehållstillstånd per 100000 innevånare – 1275 stycken. Holland, som gav näst flest, gav 332 per 100000 innevånare.Sverige har idag c:a 750000 invandrare som inte är egenförsörjande utan som försörjs via skatter. 450000 – nästan en halv miljon – är arbetslösa och 300000 är förtidspensionärer eller ålderspensionärer. Svenska arbetare och skattebetalare tvingas alltså avstå konsumtionsutrymme – privat konsumtion, offentlig välfärd, arbetstillfällen, sparande, fritid m.m. – för att betala uppehället för denna trekvarts miljon invandrare som inte försörjer sig själva.
En stor del av dessa invandrare kommer från Mellanöstern och Afrika.Arbetsmarknaden efterfrågar inte folk från Mellanöstern
Arbetsmarknaden idag efterfrågar inte outbildad arbetskraft i samma utsträckning som man gjorde under industrins glansdagar. Då fanns det arbete även för människor med väldigt låg utbildning. Idag är många av de som invandrar analfabeter eller näst intill. Givetvis har dessa svårare att anpassa sig till ett kunskapsintensivt samhälle än vad arbetskraftsinvandrarna hade till ett industribaserat samhälle. Detta medför att man måste lägga ytterligare resurser på att få dessa människor att lära sig svenska och på andra sätt se till att de blir effektiva på arbetsmarknaden. Ändå är det påfallande många som ännu efter tio år i Sverige knappt talar och förstår svenska, än mindre försörjer sig själva.
Invandring ger sämre välfärd
Invandring och tillhörande problematik kostar idag så mycket att den påverkar all annan form av offentlig konsumtion. Den senaste och mest omfattande studien kring invandringens kostnader visar att invandringen kostar de svenska skattebetalarna 267 miljarder kronor årligen – 267 000 000 000 kronor per år. Det har under de senaste åren dragits in på nästan alla andra offentliga resurser såsom skola, vård och omsorg. BB läggs ner, dagisplatser blir färre, cancersjuka nekas smärtlindring i livets slutskede etc. Samtidigt ger man allt fler permanenta uppehållstillstånd till människor som dels inte behöver det, dels saknar rimlig vilja och förmåga att integreras med svenskarna och bli en resurs för Sverige. Faktum är att man från myndigheters och medias sida uppmanar invandrare att bibehålla och odla sin egen kultur och religion på bekostnad av integrationen med svenskarna. Detta har bl.a. lett till en hög kriminalitet bland vissa grupper av invandrare. Det handlar om grov våldsbrottslighet vilken så gott som uteslutande begås mot etniska svenskar. De straff som Sverige tillämpar avskräcker inte människor att begå grova våldsbrott.
Eftersom skattetrycket av flera skäl måste minska i Sverige och eftersom invandringen tar så enormt mycket konsumtionsutrymme i anspråk så måste kostnaden för invandringen minska. Annars har vi snart inget näringsliv eller välfärd kvar. Vi föreslår följande:
Stopp för asylsökande och flyktingar
Invandring från länder utanför EU ska starkt begränsas. Detta gäller framförallt länder varifrån nuvarande asylinvandring sker. Invandringen från dessa områden har under de senaste decennierna varit exceptionellt stor och det har skapat stora problem för Sverige och svenskarna, inte minst ekonomiska.
Sverige ska inte ta emot asylsökande och flyktingar. Hantering av asylsökande och flyktingar bör istället samordnas inom EU enligt det förslag som Storbritannien lade fram tidigare i år och som går ut på att asylsökande placeras i länder utanför EU, där deras ärende utreds innan de slussas vidare till ett till hemlandet närliggande område.
De asylsökande som nu befinner sig i Sverige ska inte få uppehållstillstånd. De ska istället snarast avvisas och återsändas.
Personer som tagit sig till Sverige och som inte kan styrka sin identitet ska omedelbart avvisas till det land de senast kom ifrån eller till det land de själva anger att de ursprungligen kommer ifrån. Beslut om avvisning ska inte kunna överklagas. Inte heller ska det såsom nu är fallet finnas någon preskriptionstid efter vilken man kan ansöka om asyl på nytt, i händelse av att man har lyckats hålla sig undan avvisningen.
Andra invandrare än flyktingar och asylsökande:
Att få permanent uppehållstillstånd kan komma ifråga först efter sju års vistelse i Sverige. Först efter att man fått PUT ska man kunna ansöka om att bli svensk medborgare. Vederbörande ska då ha ett arbete eller på annat sätt kunna försörja sig själv. Personen i fråga får inte ha begått något brott. I samband med ansökan om svenskt medborgarskap ska kunskapsprov i svenska, svensk historia och samhällskunskap erläggas skriftligen. Den sökande ska också skriftligen och muntligen intyga att han ämnar leva ett laglydigt liv och försörja sig själv. Skulle det i efterhand visa sig att en person har skaffat sig sitt medborgarskap på falska grunder ska medborgarskapet dras tillbaka och personen i fråga utvisas ur Sverige för all framtid. I samband med detta ska även personer som invandrat med anknytning till den utvisade också utvisas för all framtid. Dock ska anhörig- och anknytningsinvandring i princip inte vara tillåten, undantaget EU och övriga OECD-länder.
Sverige bör inrikta sig på att bedriva hjälpverksamhet i flyktingars omedelbara närhet i samarbete med övriga EU, istället för att låta dem flytta till Sverige. Sverige har inte råd att ta emot fler flyktingar eller asylsökande.
Flyktingar, asylanter och andra invandrare som inte är svenska medborgare och som begår brott i Sverige ska omedelbart utvisas för all framtid. Att vederbörande har hunnit skaffa sig barn under tiden i Sverige ska inte påverka beslut om utvisning. Människor som bär på smittsamma sjukdomar eller virus såsom exempelvis HIV ska inte tillåtas invandra till Sverige utan omedelbart avvisas utan annan vidare prövning. Test för HIV, Hepatit m.m. ska utföras på alla som ansöker om att invandra till Sverige.
Lägg ner integrationsverket och hemspråksundervisning
Hemspråksundervisning ska inte ske i svenska skolor. Allt offentligt stöd till hemspråksundervisning ska omedelbart upphöra. Prioriteringen är att invandrare ska lära sig svenska så bra och så fort som möjligt.
Integrationsverket eller vad det för stunden råkar heta ska läggas ner. Likaså ska alla flyktingförläggningar stängas. Sverige ska inte bedriva någon invandring av asylsökande eller flyktingar.
Immigrationsfrågor ska skötas av tullen och polisen.
Framtid För Sverige:
Invandringspolitiskt manifest 2005
http://www.framtidforsverige.nu – 13 november 2005info@framtidforsverige.nu Bakgrund
Generellt sett ser vi i Framtid För Sverige inget negativt med invandring. Ett visst utbyte behövs för att ett folk, en civilisation och en nation inte ska stagnera, förfalla och dö ut. När folk flyttar från ett land till ett annat måste det dock vara det ”mottagande” folket som dikterar villkoren. Invandringen får inte vara av en sådan omfattning eller av sådant slag att det krävs några särskilda åtgärder eller resurser från det mottagande landet eller folket. En måttlig invandring kräver inga som helst integrationsåtgärder eller särskilda satsningar på invandrare, eftersom invandrarna integrerar eller assimilerar sig själva. Invandrarna bör heller inte tillhöra samma grupp avseende etnicitet, religion eller politisk åskådning i en sådan omfattning att de kan komma att utgöra egna intressegrupper i samhället. Målet med invandring bör vara assimilation snarare än integration.
Så länge invandrare huvudsakligen skaffar barn med svenskar finns ingen risk att det svenska folket ersätts med främmande folk eller att främmande kulturer tvingas på svenskarna, förutsatt att invandringen inte sker i en alltför orimligt hög takt. De impulser som ändå når svenskarna och de sedvänjor som svenskarna tar till sig eller dem av de egna som de modifierar, tar de till sig på sina egna villkor och i sin egen takt. En sådan utveckling pågår ständigt och har alltid pågått och är, när den sker i rimlig takt och på för ursprungbefolkningen rimliga villkor, huvudsakligen positiv.När invandrare gifter sig och skaffar barn med andra invandrare – särskilt inom samma etniska, språkliga eller religiösa grupp – i större utsträckning än de gör det med svenskar, måste invandringen betraktas som negativ för Sverige och svenskarna. För att en invandring ska kunna betraktas som positiv eller åtminstonde oproblematisk måste den övervägande majoriteten av invandrare skaffa barn med svenskar, eller inte alls eller flytta härifrån. Om invandrare huvudsakligen gifter sig, skaffar barn, lever och verkar inom den egna etniska och/eller religiösa gruppen tenderar vi att få vad man skulle kunna kalla en balkanisering av Sverige. Det innebär att ett tidigare etniskt och kutlurellt tämligen homogent samhälle splittras upp i mer eller mindre rivaliserande enklaver i vilka relativt nyinflyttade minoritetsgruper dominerar samhället. Vi har åtskilliga historiska exempel på vart en sådan utveckling leder, inte minst i Europa.Negativa konsekvenser av svensk invandringspolitik
Den invandring som skett till Sverige under de tre senaste decennierna är huvudsakligen negativ av framförallt följande skäl:

  • Svenska folket har inte i förväg informerats om den kommande omfattningen av, villkoren för eller konsekvenserna av den invandring som initierades 1984, då Sverige öppnade upp sin invandringspolitik väsentligt. Frågan diskuterades inte på allvar i valrörelserna vare sig 1982 eller 1985 (inte senare heller, för den delen). Man har inte talat om för svenskarna hur stor invandringen kommer att bli och hur stor kostnaden för den kommer att bli. Inte ens när riksdagspartierna blir tillfrågade om att utreda kostnaden, är de beredda att ge svenska folket ett svar. Av detta kan man dra två slutsatser: För det första måste man anse att svensk invandringspolitik genomförs och har genomförts mot svenska folkets vilja; för det andra kan man konstatera att ansvariga politiker och tjänstemän rimligen anade att svenskarna inte skulle acceptera en invandringspolitik som den vi har nu, om de hade blivit tillfrågade. Därför låter man än idag bli att fråga och man ger heller inga svar ens när man får frågan. Det alltmer forcerade svaret på all kritik mot invandringspolitiken blir att svenskarna inte gjort tillräckligt för att lyckas med integrationen av invandrarna, att svenskarna inte är tillräckligt toleranta, att mer resurser måste överföras från svenskarna till invandrarna, vilket i sin tur ”motiverar” ett allt högre skattetryck.
  • Invandrare kommer huvudsakligen från de kulturer som fungerar allra sämst i ett västerländskt samhälle. Deras komeptensprofil avseende bl.a. utbildningsnivå och språkkunskaper är sådan att de inte efterfrågas på en västerländsk arbetsmarknad. Utbildnignar i hemlandet är sällan direkt jämförbar med svensk utbildning inom samma kompetensområde. Även om utbildningsnivån hos en del invandrare är hög, ställs i Sverige också allt högre krav på goda eller mycket goda språkkunskaper inom framförallt svenska och engelska. Dåliga språkkunskaper bidrar till att invandrare som känner sig tillräckligt välutbildade ändå inte får de jobb de anser att de har rätt till. Eftersom invandrare generellt sett inte har ordnat arbete innan de kommer till Sverige, hamnar de ofta i bidragsberoende.
  • Invandrares benägenhhet att hemfalla åt grov vålds- och sexualbrottslighet är betydligt högre än ursprungsbefolkningens. Brottsligheten riktar sig dessutom huvudsakligen mot ursprungsbefolkningen, vilket givetvis bidrar till aversionen och fientligheten från svenskarna gentemot invandrarna. Medan svenskar huvusakligen identifierar sig med nationen, identifierar sig invandrare i betydligt större utsträckning med familjen, övriga släkten, klanen och den egna etniska och religiösa gruppen. Man hyser bland invandrare inte samma tilltro till nationen, eftersom det i hemländerna är klanen och släkten snarare än nationen som står för tryggheten och välfärden. Man betraktar ofta den egna kulturen som högre stående än den svenska och har ingen ambition att assimilera sig med svenskarna.
  • Invandrare gifter sig och skaffar barn huvudskligen inom den egna gruppen, vilket bibehåller deras särart och förstärker deras etniska självkänsla. Vidare är invandrarnas kultur ofta så beskaffad att invandrade män och deras ättlingar tillåts skaffa barn med svenska kvinnor – och gör det – medan invandrade kvinnor inte är tillgängliga för svenska män. Allt detta är synnerligen negativt ur assimilationssynpunkt, eftersom det bidrar till enklaviseringen och uppdelningen av Sverige i olika etniska, religiösa och språkliga grupper.
  • Den ekonomiska politiken som bedrivits i Sverige under de senaste decennierna, ehuru negativ också ur andra aspekter, är inte förenlig med en stor invandring från de samhällen vilka huvuddelen av våra invandrare tillhör. Sveriges ekonomiska politik innebär att svenskarna får ta de ekonomiska konsekvenserna av invandringen, ovanpå konsekvenserna i form av brottslighet, i mycket större utsträckning än vad som är fallet i en del andra västerländska samhällen, t.ex. USA. Även om invandrares kompetens och utbildningsnivå ofta starkt överdrivs från politikers och massmedias håll, skulle säkert fler invandrare än idag kunna vara självförsörjande om vi hade andra regelverk och lägre skatter. Med dagens omfattande, relativt invandrares ursprungsländer, sociala skyddsnät, vilket finansieras med Västvärldens högsta skatter, saknas incitament för invandrare (liksom även för svenskar) att försörja sig själva. Skatten på arbete är alldeles för hög för att tillräckligt många ska våga starta bärkraftiga företag och framförallt, våga anställa. Skattetrycket har även lett till att större företag anställer allt färre och istället gör sig av med arbetskraft. Detta medför att invandrare kommer till ett land där det redan råder hög arbetslöshet. Invandrare konkurrerar med svenskar på en allt kärvare arbetsmarknad. Sverige importerar arbetslöshet ovanpå den som redan finns här.
  • En stor grupp av invandrarna är muslimer. De värderingar som företrädare för islam i Sverige förespråkar är inte förenliga med det svenska samhället och den svenska kulturen. Sverige är huvudsakligen ett sekulärt, liberalt och jämlikt samhälle och islam står på många punkter i direkt opposition till det samhälle som de flesta svenskarna vuxit upp i och vill fortsätta leva i.


Krav för en lyckad invandringspolitik
För att en invandring ska betraktas som lyckad måste följande vara uppfyllt:

  • Invandrarna får inte belasta samhället rent ekonomiskt mer än vad svenskarna i gemen gör. Det får inte finnas några stora skillnader i t.ex. sysselsättning, egenförsörjning, bidragsmottagande mellan invandrare och svenskar. Om invandringen är optimal borde skillnaderna snarare vara till invandrarnas fördel.
  • Invandrarna bör huvudsakligen gifta sig och skaffa barn med svenskar, detta gäller särskilt invandrarkvinnor eftersom de kulturer varifrån en stor del av våra invandrare kommer är väldigt patriarkala jämfört med den svenska. Ett stärkande av patriarkala kulturer i Sverige skulle inverka negativt på ett samhälle som Sverige, där vi värdesätter jämlikhet mellan könen.
  • Invandrarna får inte uppvisa en högre brottslighet än svenskarna, tvärtom bör den vara lägre. Särskilt viktigt är det att invandrare inte är inblandade i våldsbrottslighet och sexualbrottslighet och framförallt är det viktigt att deras brottslighet inte riktar sig till och drabbar svenskar i större utsträckning än den drabbar deras egen grupp/grupper.


Vi tror att det är nödvändigt att förända svensk invandringspolitik så att den blir mer restriktiv och så att den lägger större ansvar för försörjning och assimilation på invandraren samtidigt som man lyfter kraven från svenskarna. Detta kommer i förlängningen att leda till att vi får en befolkning som känner samhörighet med Sverige och svenskarna, eftersom de i större utsträckning kommer att vara svenskar samt att vi får färre och mindre allvarliga konflikter mellan invandrare och svenskar.

Några förslag i korthet till bättre invandringspolitik
Nedanstående förslag gäller invandrare från länder utanför EU. För de nordiska länderna och för EU bör nuvarande bestämmelser fortsätta att gälla.

  • Endast sex månaders temporärt uppehållstillstånd under de första sju åren (förnyas varje halvår om vederbörande försörjer sig själv och inte är kriminell).
  • Bostad och arbete – med lön som räcker till bostad och livets nödtorft, samt till eventuella barns skolgång, försäkringar för sjukvård för invandraren själv samt dennes barn – ska vara ordnat och intygat av arbetsgivare och hyresvärd INNAN ankomst till Sverige.
  • Om arbetet upphör ska det temporära uppehålsstillståndet dras tillbaka och invandraren utvisas.
  • Invandrare och deras anhöriga ska inte vara berättigade till några som helst bidrag från svenska skattebetalare oavsett omständigheter, förrän de fått permanent uppehållstilsstånd. Egen eller barns sjukvård och skolgång får invandraren själv finansiera antingen kontant eller genom försäkringslösningar.
  • Invandrare som begår brott som kan ge fängelse ska utvisas på livstid från Sverige.
  • Först efter sju år kan permanent uppehållstillstånd sökas. För att PUT ska erhållas ska invandraren genom skriftligt och muntligt prov visa att han har erforderliga kunskaper i svenska språket, svensk historia och samhällskunskap. Invandrare bör generellt sett inte erhålla svenskt medborgarskap. Undantag kan göras om invandraren har permanent uppehållstillstånd och har bott i Sverige i minst tio år, om vederbörande är gift med en svensk och har barn med sin svenske make, om barnen är födda här och barnen aldrig innehaft annat medborgarskap än svenskt. Villkor ska vara att invandraren säger upp sitt/sina andra medborgarskap, att han eller hon aldrig erhållit bidrag från stat, landsting, region eller kommun i Sverige samt aldrig begått något brott.
  • Först efter PUT ska man vara kvalificerad att erhålla svensk skattefinansierad offentlig service.
  • Endast svenska medborgare ska vara tillåtna att inneha tjänster inom lärarkår, polis, militär, chefsbefattningar inom offentlig förvaltning, politiska uppdrag eller andra tjänster inom dessa näringar.
  • Endast barn som har minst en svensk förälder (person som innehar och endast innehaft svenskt medborgarskap) ska kunna bli svenska medborgare. För övriga barn gäller ovanstående regler.
  • Endast svenska medborgare ska ha rätt att rösta i val till kommun, landsting, region, riksdag och EU-parlamentet.
  • Ansökan om att invandra till Sverige ska ske från hemlandet. Invandrare som reser till Sverige utan giltiga resedokument eller godkända handlingar för invandring enligt punkterna ovan, ska omedelbart utvisas på livstid från Sverige. De som inte kan avvisas ska hållas fängslade tills de kan avvisas.
  • Sverige ska inte tillåta invandring på s.k. humanitära grunder, av flyktingskäl, på förföljelsegrunder (religion, etnicitet, sexuell läggning). Alla som vill invandra till Sverige ska ansöka om det från hemlandet och kunna bevisa att de har sin försörjning tryggad och därmed inte kommer att ligga svenska skattebetalare till last.

geovisit(); <img src=”http://visit.geocities.yahoo.com/visit.gif?us1232380870&#8243; alt=”setstats” border=”0″ width=”1″ height=”1″> 1

Annonser

2 svar

  1. Otroligt modigt skrivet av en chefredaktör på Sveriges största dagstidning 2003!

    Hur gick det vidare med honom och hans initiativ?

    Pappan

  2. Tyvärr rann det ut i sanden, såvitt jag förstår.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: