anders dagbok 2

01

Käraste dagbok!

Idag har jag varit lattemorsa! Det var underbart. Det började med att jag fick vikariera för hustrun på babymassagen. Själv skulle hon åka iväg och klä av sig inför en man. En läkare eller nåt. Jag fick hoppa in.

– Aldrig, sa jag. Jag hatar gruppaktiviteter. Jag tror alla stirrar på mitt fett eller den obefintliga utbuktningen i brallan.

– De är nakna, sa hustrun.

Jag tog Millemannen och slängde in honom i bilen. På mindre än tio minuter var vi uppe på Puhcenter. Jag tänkte på allt naket. De var verkligen nakna. Alla bebisar. De tre mammorna däremot var fullkomligt påklädda.

– Nu kommer vikarien, sa ledare K. Har du handduk med dig?

– Den är i skötväskan, sa jag.

– Där gör den ingen nytta, sa ledare K.

– Ja, nu är det väl så att min bebis kanske inte ska duscha, sa jag och tänkte på min erfarenhet inom barneriet.

– Inte han men du tydligen, sa ledare K och pekade.

Jag sänkte min blick. Då såg jag. Millemannen gjorde stora urintricket. Han prickade mina nypressade byxor och sin egen skötväska till mammornas och ledare K:s förtjusning. För ett hastigt ögonblick funderade jag på att springa fram och olla kvickt i pannan på var och en av damerna för att återta initiativet i könskampen. Jag lät bli. Jag är personlig kamrat till två av mammorna och ledare K. Kompisar ollar inte varandra.

– Ska du gå på stan sen med fläckiga byxor? frågade fru Laxå.

– Jag tänkte gå bakom dig och gnugga mig lite, sa jag.

– Så ja, sa ledare K.

– Eller du kanske ska hämnas på din son och ge igen med samma mynt? sa fru Laxå.

Vi fnissade muntert ikapp. Mille var en glad bebis under hela massagen. Enligt hustrun kan han bli ledsen när någon annan liten kamrat sätter på tjutsirenen. Dvs han grinar av solidaritet. Idag var solidariteten bortblåst. Han skrattade och log hela tiden åt sin pappa och ignorerade fullständigt övriga massagedeltagares ve och klagan. Mille njöt av sin faders behandling. Alla mammor var imponerade.

– Nästa gång blir det er tur, sa jag härligt.

– Du är bara vikarie, sa ledare K syrligt. Nästa vecka är ordinarie tillbaka PLUS de två papporna som är här när din fru är här. De är också otroligt skickliga med sina händer.

Jag bad om deras namn och adresser så jag kan skicka ett var sitt hästhuvud i julklapp till dem. Jag fick avslag.

Efter massagen började min karriär som lattemorsa. Jag började med att promenera med den nymasserade gossen upp på Storgatan i solskenet med hustruns senaste kap från Tradera.

– En skitgammal barnvagn? sa jag.

– Nej, nej, försäkrade hustrun. En vintagevagn. En retro.

– En skitgammal, sa jag.

– Ja, ja! Men jag gillar ju sånt som är gammalt, sa hustrun och spände ögonen i mig.

20090930(007)

Att vara lattemorsa innebär att alltid vara beredd på att fika. Jag var hur beredd som helst och hade gjort upp med Lattemorsa L och Lattemorsa P att vi skulle ses på Njuta för att visa upp våra läckra lattemorsakroppar och luncha tillsammans. Vi hade tur som fick en soffgrupp mitt i restaurangen så att ingen skulle kunna missa oss. I soffgruppen bredvid satt tre andra mammor och softade. Jag tittade på en av dem och log. Genast började hon fixa kvinnligt med håret.

– Nej, nej, sa jag. Jag är bara lattemorsa. Jag spanar inte.

Jag visade upp Millemannen för att övertyga. Lattemorsa L och Lattemorsa P fick fixa käket. Jag stod vid vagnarna.

– Vill du ha morotssoppa, sallad, fisk eller en bakad potatis, hjärtat? sa Lattemorsa P.

Jag gjorde hårda tecken mot henne för att visa att nu var jag väl för fanken inte hjärtat. Vi var ju tre lattemorsor.

– Ja, ja, älskling. Det blir nog bra, sa sabotören. Vill du ha morotssoppa, sallad, fisk eller bakad potatis?

– Morotssoppa, sallad, fisk eller bakad potatis?

Mitt manliga inre ville skrika NÖTBIT, POMMES OCH BEARNAISESÅS, FÖR I HELVETE! men jag log ljuvt och valde en liten grillad smörgås som låg i disken med tacofärs i.

20090930(004)_2

Lattemorsa P (som inte vill vara med på bild)

Jag funderade på vad lattemorsor pratar om egentligen när de ses och fikar? Jag gissade på sex och pms och sånt.

Och underlivsbesvär. När mina väninnor hade satt sig tänkte jag ut mina diskussionsämnen. Jag kom att tänka på Ketchupmammans inlägg i dag om att TV-serien House ska börja igen. Den där snygga och lite sura läkaren med skäggstubb. Jag knyckte hennes ord rakt av.

– Ja, ni, sa jag. Snart börjar ju House igen.

– Jaha? sa L och P.

– Ni vet, han den där snygga och lite sura läkaren, fortsatte jag.

– Ja, ja, sa väninnorna och försökte börja prata om Millemannen och L:s sötaste bebisflickan.

Jag avbröt dem givetvis. Jag ville verkligen visa mina lattemorsa poäng.

– Alltså. House rimmar på mouse. Precis som på svenska.

Damerna tittade ängsligt på varandra.

– Hus rimmar på mus. Ja, han doktorn är ju så snygg att man nästan får pms i musen, eller hur? utbrast jag i glädjerik falsett.

Lattemorsa P undrade om jag inte kunde kila upp till parkeringen och kolla hur lång tid vi hade på oss.

Lattemorsa L tyckte jag kunde gå in på systembolaget och beställa lite annorlunda viner. Det kan ju ta en stund.

20090930(003)_2

Lattemorsa L (som inte heller vill vara med på bild)

Jag förstod inte vad de menade. Jag nickade vänligt åt det andra lattebordet och sa:

– House. Mouse. Visst?

Jag insåg att jag var fel ute. Mina väninnor verkade inte ha en aning om vem denna snygga doktor var. Jag tänkte då på ett allvarligt kvinnoproblem. Vestibulit. Brinnande vulva. Jag blir så sorgsen över att många av mina medsystrar, förmodligen en hel drös med lattemorsor lider av denna åkomma. Jag ville verkligen säga något tröstande i vår fria kvinnosamvaro.

– Ja, brinnande buske är ju ett otroligt gammalt problem, sa jag högt.

Lattemorsa P, dvs, hustrun, ändrade ansiktsfärg från normal till vit.

– Det allra första dokumenterade fallet beskrivs faktiskt i Gamla Testamentet, sa jag solidariskt.

– Oj, jag tror verkligen att parkeringstiden har gått ut, sa frun. Verkligen.

– Det var på berget Sinai som den första brinnande busken uppstod.  Ja profeten Moses till och med samtalade med en vestibulit.

Lattemorsa L och Lattemorsa P började maniskt äta sin lunch. Under tystnad.

– Men alltså, sa jag och sög på orden. Då undrar jag ju bara en enda sak. Vad pratar man med en mutta om, egentligen?

Jag log och kände mig oerhört lattemorsig till tusen procent. Ingen instämde. Damerna köpte en liten liten avec till kaffet för att trösta sig med och glömma bort delar av sina liv.

20090930(001)

Efter vår trevliga tjejlunch med mysiga diskussioner och amning var det dags för avslutande toalettbesök. Lattemorsa P höll i väninnas dotter. Det gick utmärkt dåligt. Ganska snart började flickebarnet gråta hejdlöst.

– Ja, sa hustrun tröstande. Jag vet att jag har en mycket större näsa än din mamma. Men jag är snäll ändå.

Då jag går igång på humor, var jag för ett ögonblick nära att avsluta min lattemorsa karriär och kyssa min fru passionerat. Jag avstod.

Mycket återstod av dagen.

Vi sade adjö till L och hennes sötaste dotter. Därefter skulle hustrun göra några ärenden, raka spåret in till en boutique. Själv funderade jag på att gå och prova lite stringtrosor eller någon annan lattemorsa-aktivitet. Men suget efter ytterligare kaffe vann och snart satt jag på en härlig höstkall stol utanför Coffehouse med en sovande Milleman i den skitgamla vagnen. Det var fint. Alla kunde se lattemorsan njuta i solskenet.

20090930(005)

Det var ganska dödsdömt att vara kvinna i den kyliga höstluften. Vad gör en stackars lattemorsa när hon får sjujäklans ont i prostatan av allt det kalla hon sitter på? Jag provade med lite uppvärmningsteknik och stack för ett ögonblick ner handen i byxorna för uppvärmning av pungkulor.

Servitrisen kom och tittade på mig.

– Vad gör du? sa hon.

– Jag fikar, förklarade jag.

– Med handen?

Jag betraktade min, i byxorna, instuckna hand. Jag insåg att det kanske inte såg så bra ut. Jag drog snabbt upp min döende näve och återupplivade den kvickt med tvättsprit.

– Alltså, jo, jag råkade tappa en tia någonstans där mellan kalsong och byxa, försökte jag. Till dricks.

– Dricksen ingår i priset, sa servitrisen kort.

– Man tackar, sa jag och  lämnade  uteserveringen för ett sista besök i lattemorsa-land.

Jag inhandlade amningste i hälsokostaffären åt lilla frun. Sen hem.

Puss på er!

Inlägget skapades den Torsdag, Oktober 1st, 2009 kl. 0:07 under Manligt och kvinnligt. Du kan följa kommentarer till inlägget via RSS 2.0 flödet. Du kan skriva en kommentar, eller skicka en trackback från din egen sajt. <!– –>

22 kommentarer till “Lattemorsan Anders”

  1. Annika skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 0:31Helt fantastiskt j**la underbart inlägg..! Haha! Aj min mage…
    Anders: Tackitack! Din mage??? Fisig? Kram!
  2. Sus skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 6:30Haha! Du är ju för fan den bästa lattemorsan i hela Sverige!
    Aj löv ju!
    Anders: Tack :) ! Jag jobbar på det, ju! Kram kram!
  3. Mia skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 6:40Men jösses mannen varifrån kommer din hjärna? *skrattar*Jag har tidigare i min blogg påpekat att alla borde ha en egen Morgan Alling, och att alla borde ha en egen Anders Bagge….ska klura en stund på om inte du står på tur…*S*
    Anders: Tihi tihi! Tack. Klart alla borde ha en Alling och Bagge men en dampig Jacobsson…. Hm… Nä-e va?? Kram
  4. Sanna skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 7:50Vilken premiär… Lattemorsa nu också…
    Du kan ju allt svårt vi kvinnor trodde vi var ensamma om haha…
    Hoppas att allt börjar lugna ner sig nu och att du fått vila upp ordentligt efter bokmässan.
    och fortsätt att dricka lite latte och samla information viktigt tror jag framför allt för alla andra nyfikna pappor som inte kan det där ;)
    KRAMISAR
    Anders: Javisst! Jag klampar in på alla era områden. Jag är ju så gott som en kvinna, ju. Vila??? Det gör jag när jag är död! Kraaamar!
  5. Kattis skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 8:00Brinnande buske… *mohahahahaha*
    Freakin’ great!
    Örebro ska vara tacksamma för en sån lattemorsa.
    Anders: Hehe! Nja. Vet inte om de är det. De kanske skäms.. Kram
  6. Järnflickisen skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 8:11Fy tusan vad jag är trött. Du bloggar på som vanligt och gör så att har man en gång börjat läsa så måste man fortsätta tills inlägget är slut. Oavsett hur långt det är. Idag ska jag till Oskarshamn. Det du!Ja man kopierar folks texter om man jobbar på Expressen men jag ska då allt lyckas skriva min egen. Jag får nog pilla lite till på den och kika in här och se om jag hittar något intressant att lägga till.
    Anders: Hej! Har skickat nya bilder. Funkar d??
  7. Finnpajsaren skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 8:32Jag måste nog ut på stan och spana lite om du ska hänga där och underhålla. ;-)
    Men nu ska jag läsa igenom din blogg. First time visitor.
    Ha det fint!
    Anders: Välkommen!! Ja, ut och spana! Underhålla?? Nä. Jag bara försöker smälta in. Vara normal! Ha det samma fint!
  8. imse skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 8:49Då kan man säga att du är en retrofarsa! Om hustrun gillar retro.På min tid (sena stenåldern), var begreppen lattemorsa och babymassage icke uppfunna, men det låter trevligt. Kanske man kan bli en lattefarmor så småningom?

    Himmel så glad man blir, när man läser din blogg förresten. Du är ljuset i mörkret. Nä, nu överdriver jag.
    Du är mer som en pannlampa. Rysligt bra att ha i vissa situationer.
    Som när man har tråkigt. Då läser man din blogg.

    Kram!
    Anders: Tack! :) Hehe. Lattefarmor! Oj, faktiskt skulle jag kunna bli lattefarfar. Kricke är ju 26.. Hm.. Fast han är singel. Nån?? Kram!

  9. Sofia skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 9:51Fan! Anders jag hade sett framemot att bli Lattemorsa! Jag börjar omvärdera.
    Jag ska bli Kulturmorsa istället. Så får det bli. Brygg kaffe med hem bakat bröd, besök på diverse kulturella tillställningar från det att ungen är 3 veckor!
    Lattemorsa verkar ju skit svårt!
    Kulturmorsa är så jag!
    Anders: Vad härligt, Sofia att du hittat dig själv. Kultur..Mm, jo det funkar. man får kliva på ganska ofta. Alla älskar kultur med alla.
  10. nipe skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 9:53Haha, du är ju helt underbart sjuk i huvet! Lattemorsa som gräver i skrevet, lysande läsning.
    Anders: Tackar. Jag vet.. sjuk..
  11. Blondinmamman skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 10:26Hahaha!
    Du är den roligaste lattemorsan jag vet!
    Gick ju jättebra ju;D
    Hahaha!
    Anders: Åh! Tackar! Jag vet inte.. Bra och bra.. Jag fick ju ganska ont i prostatan.
  12. Petra skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 10:37Haha helt underbart inlägg!
    Anders: Tack, tack :) !
  13. mandelen skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 11:32Förlåt mig! Givetvis är du ingen Olsson. Jag får ursäkta mig med att hjärnan var ur funktion, då den överhettasdes då min forna kollega gratulerade mig på 35-årsdagen. Jag fyllde 30.Förlåt. Men vilken spännande tvist om du gifte dig med din manlige kusin!

    Förlåt igen.

    Pusselispuss!
    Anders: Det är HELT okej. Alla skriver och säger fel. Det vittnar ju bara om att jag och Sören är ganska gråa och tråkiga personer. Ingen vet vad vi heter… ;)
    Kramkram!

  14. Julia skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 12:12Du har gjort det igen dagen är räddad och jag har skrattat så mycket att jag nästan gjorde som Millemannen. Du är bäst!
    Anders: Tack! Snällt. Inte bäst men jag är jag :) . Kram!
  15. Sussie skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 12:27Fan va skön du e Anders!! :-)
    Anders: Du skulle bara veta…
  16. Greger skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 12:36Korta snabba inlägg = Twitter
    Normala människors inlägg = Blogg
    Anders Jacobssons skitlånga, skitroliga, skit-jag-måste-ju-hinna-arbeta-också-inlägg, skit-också-nu-kissade-jag-på-mig-inlägg = MundiarréDet vore intressant att få veta vad världens samlade forskarkår skulle komma fram till för slutsats om de fick tillfälle att plocka ut din hjärna och analysera den?

    Alien, ET eller Chewbacca tror jag ligger närmast sanningen. Nej, nu vet jag, en kombination av utomjordingen Gordon Shumway, också kallad ALF och Dick Solomon från Tv-serien “3d Rock From The Sun”!

    Du har verkligen gett orden “komplett galen” ett ansikte! XD

    Puss & Kram!
    Anders: Tack käre Greger! Men jag tror forskarkåren inte skulle hitta så mycket annat än lite tomburkar, damm och snuskig fantasi. Men det är ju också trevligt! Puss!

  17. elli skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 14:14“För ett hastigt ögonblick funderade jag på att springa fram och olla kvickt i pannan på var och en av damerna för att återta initiativet i könskampen. Jag lät bli. Jag är personlig kamrat till två av mammorna och ledare K. Kompisar ollar inte varandra.”Du är som ett av de där lite ovanligare vinerna du kanske borde letat efter på systemet. Bättre och bättre med åren.
    Du är min humoristiske förebild.
    Svar: Äsch då… Tackitack (blygt) Ja. Jag blir bara vackrare och vackrare ju äldre jag blir. Det säger alla…ja…många…en del…alltså JAG säger det i a f.. Kram!
  18. Matilda skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 14:46Anders, om jag någongång under pistolhot skulle vara tvungen att välja en annan far än den jag redan har, hade du utan större tvekan stått högst på listan!
    Och jag anar att jag kommer få sparken inom en snar framtid om jag fortsätter brista ut i dessa hysteriska skrattanfall som dina blogginlägg frambringar.Kram!
    Anders: Kom lilla dotter! Inta ska du väl ha en pickadoll riktad mot dig! :) Kram!
  19. Fredriksson skriver:
    Oktober 1st, 2009 kl. 22:44Du verkar ändå ha lyckats som lattemor, roligt att läsa om:) Både du och Sören har en skön humor som man blir glad av och det är ju perfrekt!
    Det var fö kul att ses och snacka lite på mässan!Rock On
    Anders: Ja, görasköj att tjöta en stund :) Tacksomfan!
  20. Baronessan skriver:
    Oktober 2nd, 2009 kl. 1:33Lämna genast ifrån dig det stackars barnet innan det blir helt fördärvat. Galning! ;)
    Anders: Tyvärr. Det är redan försent. Han är smittad..
  21. susanne skriver:
    Oktober 2nd, 2009 kl. 4:19Du har räddat min natt på jobbet. Har skrattat gott åt din härliga story så nu lever jag nog en dag längre.
    Anders: Vad bra att jag inte förkortar ditt liv ;)
  22. ketchupmamma skriver:
    Oktober 2nd, 2009 kl. 11:16Men guuuuuuud. Klart det blev konstigt och pinsamt. Du gjorde ju inte det hemliga Dr House tecknet innan du satte igång. Man drar ner byxorna till hälften, klappar sig på vänstra skinkan, svänger runt tre varv, slår en kullerbytta och står kvar på huvudet tills byxorna glider på plats av sig själva. Gör det nästa gång. Du kommer mötas av stor förståelse och varma kvinnokramar. Kanske får du även följa med in på toaletten och prata medan du kissar.
    Anders: Wow!!!!! Jaaaa! Tack, Karin! Följa med in på toa och samtala. Som jag har längtat i så många år. Okej! Det fanns hemliga koder också kring Dr House. Shit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: