jun09 22-1

Expressens förstasida Bloggens förstasida

Logga in/Börja blogga | Anmäl |

LADDA MED REGNKAPPA OCH STÖVLAR

FÖRSTA STÖDGALAN FÖR UTSATTA HUNDAR
INDIVIDUELLT SETT

Om politik och samhälle ur individens synpunkt
Arkiv

Maj

April

Mars

Februari

Januari

» Hela arkivet…
Sök

Denna blogg Alla
Senaste inläggen

Ett gissel

Rutinfeminism

Älskade!

För eller mot vad

Könsneutralt

På sanningens grund

I ”goda vänners” lag

Libyen och kvinnorna

Evig måndag

Skräp i huv’et, skräp på gatan!

Ut med dem!

Guantánamo

Den arabiska våren

Rikslarm!

Folkskolan

Äcklet Guillou

Liv eller död, en fråga om pengar

Annalisa

Kummel – kort och gott

Folkmord mm

Sol, vind och vattenkammad

Människohandel

Välhängda

Rabiat

Varmare

GP:s miljard

Skälig levnadsnivå

70 %

Kim Kardashians lår

Seg råtta?

Tråkig nyhet

Sista dansen

Värme

18 aktiva läsarbloggar

Krig och våld

Det hemska kriget

19 aktiva läsarbloggar idag

Hallå Expresen!

Tjejer ååå tjejer

Bäst i matte

Indiviuella löner

Klass 9 A

Hoppet

Egyptens konstitution

Just nu

Presidentval

Genuspengar, hurra!

Fem franska plan

Krossa Khadaffi

Internet
Kategorier

politik

jämlikhet

inrikes

manligt och kvinnligt

utrikes

EU

mänskligt

storebror

uppfostran

skolan

ungdomar

samhälle

parkering

straffsatser

mord

mode

feminism

byråkrati

maktmissbruk

monarkifrågan

immigration

språk

religion

sexualitet

media

sjukdomar och vård

psykologi

filosofi

litteratur

poesi

idrott

nostalgi

klimatförändring

vetenskap

medicin

ekonomi

brott

ordkunskap

fotboll

historia

krig och fred

underhållning

djur och natur

musik
Länkar

Blottemlogg 2

Maskulinism

PRO

Tanja Bergkvist

GenusNytt

Pelle Billing

Håkan Eriksson

Augustigetingar – sorgligt men sant

Facebook

StayFriends

Hjärtats enklaver

Augustigetingar – sorgligt men sant 2

Hjärtats enklaver 2

Hjärtats enklaver 4

Hjärtats enklaver 5

Ladda med regnkappa och stövlar

Patologen missade Fredricas hudcancer

Fölet Mulligan söker ny mamma

Här är Club Brugges drömbud till Hysén

Leksand har värvat Galbraiths ersättare

”Det hade krävts mer för tomma läktare”

Vill du se Iron Maiden på Ullevi?

Förandslyssna på Paulines nya singel

Aniston och Theroux bär matchande ringar
Blue in the sixties

Råkade just höra ”Blueberry Hill” och det fick minnena i rullning. Ni har väl hört den?

”I found my thrill on blueberry hill
On blueberry hill when I found you”.

Fats Domino är det ju som sjunger The version. Det var sextiotal. Jag hade just återknutit bekantskapen med en kvinnlig barndomskamrat eftersom mina föräldrar flyttat tillbaka till Småland. Nu var vi 15 möjligen 16. Det var i en liten villa i Räppe utanför Växjö. Jag skulle vara där en helg.

Hon var kompis med en kille som körde bil och hade en flickvän långt bort i Lenhovda. Själv hade hon en annan kille. Hela jäkla gänget satte sig i bilen för att köra alla dessa mil genom granskogen och hämta ”flickvännen”. En ganska tyst färd och säkert i en Volvo Amazon. Det kan inte ha varit på annat sätt.

Tillbaka i villan blev det väl lite sprit med tilltugg. Hela tiden, så minns jag det i alla fall, sjöng Fats.

”The moon stood still on blueberry hill
And lingered until my dreams came true”.

Solveig blev mot slutet av kvällen ganska upprymd. Så upprymd att hon lade sig (på föräldrarnas dubbelsäng?). Jag var vid ett tillfälle i samma rum. Jag måste ju ta vägen någonstans. Hennes pojkvän också. Vad skulle han göra? Det andra paret höll väl som bäst på att dra byxorna av varandra någon annanstans.

”Tho’ we’re apart, you’re part of me still
For you were my thrill on blueberry hill”.

Kyss mig Ch. (fast jag heter egentligen något annat) hörde jag Solveig säga. Och upprepa.

”The wind in the willow played
Love’s sweet melody”.

Ärligt talat så var jag nog inte attraherad av barndomskamraten som kvinna. Inte så mycket i alla fall.
”But all of those vows we made Were never to be”

fortsatte skivan (eller sa man plattan då?). Med en chevaleresk gest gav jag tecken till Solveigs kille att kyssa sin flickvän. En gest som kanske samtidigt hade innebörden av att hon nog ändå inte märker skillnaden i det här tillståndet. Så skedde och hon blev nöjd.

”But all of those vows we made Were never to be”

Jag gillar Solveig! Det är härliga minnen. Men tänk så fel det kunde gått! Ibland har man nytta av att vara lite introvert och långsam i vändningarna. Fast jag har aldrig ångrat mig. Trots att jag gillar Solveig.

Det här inlägget har väldigt lite med samhälle och politik att göra. Eller? Kanske så lite att det ändå har det. Ge oss 60-talet och Fats, som han var då, tillbaka! Går det?

För dem som inte kan engelska vill jag bara tillägga att rubriken betyder ”Blåst i sextioårsåldern”.

Skrivet av Ch. den 22 jun 18:38 | Anmäl
Tillhör kategorierna: mänskligt , psykologi , nostalgi
Kommentarer

Inlägget har 1 kommentar
Jaadå…det gick hett till även då……….
Anmäl
Kram
Skriven av Sexy Bitch den 25 jun 14:21
Skriv kommentar

Du måste vara inloggad för att få kommentera. För att logga in, klicka här.
Trackbacks

Trackback-url för det här inlägget är:

http://blogg.expressen.se/TrackBack?b=individ&e=516703

Inlägget har 0 trackbacks
Tipsa

Vill du tipsa en vän om detta blogginlägg? Klicka här!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: