Radikal muslim 20

Mohammad Fazlhashemi talar i sin studie Vems islam? om en mångfald av ”islamismer”. Han inkluderar även de s.k. ”jihadisterna”under denna paraplybeteckning, det vill säga de terrorgrupper som närs av en wahhabitisk, sekteristisk teologi. Det gör inte jag. När jag skriver islamism menar jag inte de terrorgrupper och nätverk som av media brukar ”kopplas” till Al-Qaida, jag talar om huvudeller mittfåran av de rörelser som har folkligt
stöd i den muslimska världen. De s.k. ”jihadisterna” härrör ur de CIA-tränade
grupper som uppstod under kriget i Afghanistan och som sedan splittrades i
oräkneliga ”celler”. Dessa celler är så pass infiltrerade av CIA och Mossad att man omöjligt kan veta vilka aktioner de egentligen står bakom. Deras politiska inflytande är marginellt och deras metoder har fördömts av
den stora majoriteten ulemaa. Al-Qaida och liknande nätverk har inget stöd och har ingen politisk vision som är genomförbar. Deras motiv är dubiösa och många gånger obegripliga för de flesta muslimer. Det är som sagt osäkert om de överhuvudtaget förmår agera självständigt utanför CIA och Mossads
kontroll.

Metapolitik eller jihad al-fikri

Metapolitik är att sprida idéer, attityder och värderingar i samhället, vilka på lång sikt syftar till att åstadkomma en djupare politisk förändring. Den metapolitiska verksamheten är således ett opinionsbildningsarbete som inte
behöver vara knutet till ett visst politiskt parti eller program. Den är ett viktigt komplement till den reguljära politiska verksamheten men
ersätter den inte. Eftersom den metapolitiska verksamheten äger rum utanför de politiska partierna, har den fördelen att verka mer trovärdig och neutral; den är inte lika tydligt politisk och inte lika fokuserad på de politiska valen. En metapolitisk strategi ämnar sprida en långsiktigt verkande världsåskådning och kan sägas motsvara det islamiska begreppet jihad al-fikri, det vill säga ”intellektuell kamp”.

En av de främsta förebilderna för det metapolitiska tänkandet är den italienske kommunisten Antonio Gramsci (1891–1937). Han menade att samhällsförändringar till stor del kommer till stånd genom kulturkamp, det
vill säga att man skapar en alternativ intellektuell och kulturell sfär, som därefter steg för steg infiltrerar den officiella sfären genom att arbetarklassen (i vårt fall muslimerna), utbildar sig och skaffar sig positioner som journalister, konstnärer, akademiker, politiker. Gramsci funderade över
varför den kommunistiska revolutionen aldrig blev av i Italien. Han menade att det kapitalistiska samhället inte endast upprätthölls genom statens våld utan också på ett mer sofistikerat – mindre synligt – sätt. Detta är en
slags kultur där borgarklassens sätt att förstå världen införlivas som ett slags ”sunt förnuft” – som något självklart. Arbetarklassen kunde genom denne ”hegemoniska” kultur internalisera kapitalismen som sin egen förståelse av verkligheten. Han menade därför att arbetarna skulle bryta denna hegemoniska kultur för att bana väg för ett socialistiskt samhälle. På samma sätt, menar islamisterna, har muslimerna internaliserat den sekulära
maktelitens bild av dem själva, därför måste de bli befriade andligt och intellektuellt innan de kan befria samhället.

Hur skall islamister gå till väga för att åstadkomma förändringar både i väst och i den muslimska världen? Den väpnade kampen är en dålig väg för samhällsförändring insåg Gramsci. Varken 1914 eller 1933 reste sig de
europeiska arbetarna och gjorde revolution åt vänstern, och detta var något som Gramsci försökte analysera och förklara. Han fann att det var borgarklassens hegemoni som hindrade arbetarklassen från att inse sina verkliga intressen. Förklaringen återfanns i det som marxister kallar den ”ideologiska överbyggnaden”. Gramsci och hans nya vänster insåg att man måste angripa denna överbyggnad för att arbetarna skulle bli
mentalt redo att göra revolution, man måste kort sagt förändra kulturen för att kunna påverka politiken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: